Emil är romernas röst

”Du ska inte säga att du är rom”. Det fick Emil Bagarowicz höra ibland som nyinflyttad i Helsingborg. Men Emil lyssnade inte på det rådet. För några veckor sedan valdes han till ny ordförande i Romarådet.

Hur ser du på ditt nya uppdrag?

– Mina släktingar övertalade mig att vara med i Romarådet. Att vara ordförande är en utmaning, eftersom det finns många olika frågor att driva. Vi träffas varannan vecka i rådet.

Mycket av uppdraget handlar om att träffas och förmedla information från processgruppen och förvaltningarna till romerna och från romerna till stadens tjänstemän

– Jag vill driva alla frågor som kommer upp och vara romernas röst. Det är inte mina behov som är intressanta utan romernas. Många romer har akuta problem med till exempel bostad och myndighetskontakter. De behöver komma in i samhället genom skola och jobb, säger Emil Bagarowicz.

Vilka stora frågor ser du framför dig?

– Om tjugo år ska den rom som föds i dag ha samma rättigheter som alla andra. Det handlar mycket om skolan, att få fram bra romska förebilder.

Emil Bagarowicz växte upp i Göteborg men flyttade till Skåne 2006. Han tillhör den polskryska Lovaragruppen och bor för närvarande i Bjuv. Men all släkt finns i Helsingborg.

Han har känt sig mer utsatt för diskriminering i Helsingborg än i Göteborg. Här träffade han en hel del romer som inte ville berätta öppet om sitt romska ursprung.

– Det är tråkigt. Själv kallar jag mig nu stolt för aktivist!

Emil Bagarowicz har bland annat jobbat som tolk i Göteborg, Malmö och Lund och är just nu arbetssökande. Hans sambo, Claudia Daniel, arbetar som brobyggare inom skolan. De har två barn.

Mina barn ska vara stolta

– Jag vill att våra barn ska vara stolta över att de är romer. Romer ska komma in i samhället, visa att vi kan jobba och utbilda oss. Romerna har kunnat överleva i över tusen år, fast de varit förtryckta. De har varit med om förintelsen och är ett överlevnadsfolk. Får de bara chansen så kommer de att vara en tillgång för Sverige, framhåller han.

Emil Bagarowicz, som tidigare varit med i både Romarådet och  processgruppen, efterträder Jon Pettersson.

Romarådet tog den 29 april ett preliminärt beslut om att Mille Konovalov och Emil Bagarowicz ingår i styrgruppen och processgruppen tills man väljer nya representanter till processgruppen.

Text och foto: Nina Gregoriusson

SONY DSC

SONY DSC

  • Nadia

    Grattis Emil! Och lycka till i din nya roll som ordförande för Romarådet! 🙂

  • Matti

    Ni talar hela tiden om era rättigheter. Säg gärna också i samma andetag att ni har skyldigheter liksom alla andra i det svenska samhället. Jag har träffat på väldigt många romer genom åren och tyvärr har jag liksom många andra både sett och insett att nästan alla utan några få undantag beter sig på ett icke acceptabelt sätt. Vad jag avser är att betalningsmoralen, dvs att göra rätt för sig saknas eller är obefintlig. Man blåser andra människor och näringsidkare. Nedskräpning är ett annat stort problem. Skall det vara så svårt att slänga skräp/fimpar där de hör hemma? Bråk/misshandel/fylla och annan störande verksamhet såsom hög musik sent på kvällar och nätter. M.a.o. liknöjdhet för lagar och bestämmelser. Att, så fort man tillrättavisar någon rom blir man direkt “rasist”!!! Har ni frågat er som folkgrupp varför ni inte blivit accepterade??? Är allt andras fel? Eller bär ni själva skuld till att det är som det är? Det är lätt att projicera alla fel på andra!!! och friskriva sig själv från allt ansvar och skyldigheter.

    • Stefano

      Hej,

      Vill gärna svara på dina kommentarer och synpunkter; För det första generaliserar du romerna som inte är en homogen grupp utan kommer från olika länder, har olika kulturer, språk, traditioner men som delar en gemensam historia av diskriminering, förföljelser, trakasserier, kränkningar och utanförskap.

      Du beskriver en massa fördomar riktade mot romer som en väldigt liten del av Sveriges romer bekräftar och lever upp till. Det har funnits mänskliga rättigheter i många år men romerna har aldrig tidigare omfattats av dem. Det är inte förrän år 2000 som romerna har börjat känna till dessa.

      Det är tack vore den nationella minoritetspolitiken och att Sverige erkände romer som en av fem nationella minoriteter som man förstod att mänskliga rättigheter gäller även romer. Romer förstår mycket väl att om man har rättigheter så har man även skyldigheter. Det är det som romsk inkludering innebär, att vi inkluderar romer i samhället så att de kan ta del av samma rättigheter och skyldigheter som alla andra.

      Stefano Kuzhicov
      Processledare för romsk inkludering

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *