Följeforskarna berömmer Helsingborg

Maria Nilsson och Lejla Mundzic, följer och utvärderar processen romsk inkludering.

Maria Nilsson och Lejla Mundzic, följer och utvärderar processen romsk inkludering.

Helsingborg är ett föredöme när det gäller att organisera arbetet med romsk inkludering. Det är tydligt var ansvaret ligger och brobyggarna i Helsingborg har ett mandat från rektorer och chefer att arbeta både operativt och strategiskt. Det är också mycket positivt att alla fem pilotkommuner nu talar mer om rättighetsperspektivet.

Det framhåller följeforskarna Maria Nilsson och Lejla Mundzic när de besöker Helsingborg den 20 maj.

De arbetar på uppdrag av Länsstyrelsen i Stockholm, som håller ihop arbetet med romsk inkludering.

– I vissa kommuner är det otydligt var mandatet och ansvaret ligger. Då är det svårt för målgruppen att veta var man ska kräva sina rättigheter. I Helsingborg finns en tydlig struktur med olika delar samlade i en styrgrupp med romsk representation. Det skapar förutsättningar för hållbarhet, säger Maria Nilsson.

Politiker och tjänstemän
De är i Helsingborg för att berätta om sina resultat och slutsatser för tjänstemän och politiker samt få fram goda exempel att sprida vidare. En turné som de inleder i Helsingborg för att sedan fortsätta till de andra pilotkommunerna.

På plats är förutom processledare, brobyggare och andra tjänstemän även ledande politiker från staden. Anna Jähnke (M), ordförande i arbetsmarknadsnämnden, Christel Håkansson (S), vice ordförande i arbetsmarknadsnämnden, Christer Rasmusson (FP), ordförande i barn- och utbildningsnämnden, Ann-Christine Borgman (MP), ordförande i socialnämnden och Tonka Frodlund (S), 2:e vice ordförande i socialnämnden.

Workshop om goda exempel.

Workshop. Vilka goda exempel kan vi sprida från Helsingborg och vad är det som gör att vi lyckas? Från vänster Elvis Stan, brobyggare, Christer Rasmussen , ordförande barn- och utbildningsnämnden, Anna Jähnke, ordförande arbetsmarknadsnämnden, Bengt Avedal, förvaltningschef arbetsmarknadsförvaltningen, Anna-Carin Mortenlind, chef enhet integration, Ivanka Stan, brobyggare och Elisabeth Brixbo, Arbetsförmedlingen.

Maj-Lis Nilsson, samordnare på Länsstyrelsen i Stockholm inleder.  Hon berättar om strategin och målet för romsk inkludering: att romerna ska få tillgång till sina mänskliga rättigheter som alla andra. Hon redogör också för det viktigaste i länsstyrelsens senaste rapport till regeringen.

Vad gör då en följeforskare?

– Vi stödjer och analyser de resultat som kommer fram och ser om de stämmer med målet för romsk inkludering. Gör de inte det påpekar vi det, säger Maria Nilsson.

Hon och kollegan Lejla Mundzic har följt romsk inkludering i två år. De har gjort två fördjupningsstudier, den ena med fokus på rättigheter och hållbarhet och den andra med fokus på brobyggarnas roll.

Diskussioner om goda exempel i romsk inkludering.

Tonka Frodlund, 2:e vice ordförande i socialnämnden, Ann-Christine Borgman, ordförande i socialnämnden och Nadia Zaoujan, processmedarbetare.

Diskussion kring goda exempel.

Håkan Claesson, Stefano Kuzhicov och Christel Håkansson, vice ordförande i arbetsmarknadsnämnden.

Jobbar mer med rättigheter
 – Våra slutsatser är att det skett en stor och positiv förändring i alla pilotkommunerna som nu jobbat in rättighetsperspektivet. Tidigare talade man ofta om ”arbetstillfällen” I dag står det till exempel ”rätten till arbete” och ”rätten till bostad” i målformuleringar och projektplaner, framhåller Maria Nilsson.

– Kompetensen om detta måste nu spridas till tjänstemän och politiker som inte jobbar med romsk inkludering dagligdags.

Blir vi bättre på att ta tillvara mänskliga rättigheter är det bra för alla, inte bara för romerna, är budskapet från Majlis Nilsson.

Elvis Stan och Christer Rasmusson

Elvis Stan, brobyggare på skol- och fritidsförvaltningen och Christer Rasmusson, ordförande i barn- och utbildningsnämnden

Delaktighet på riktigt?
Det finns fortfarande flera frågetecken i pilotkommunerna kring arbetet med romsk delaktighet, anser de. Vad är delaktighet på riktigt?

Följeforskarna har inga facit. Delaktighet ska skapas varje dag och pilotkommunerna har hittat olika strategier för detta. Men en bra organisation som lägger en god grund för hållbarhet är en klar framgångsfaktor.

Att föra in romsk inkludering i kommunernas uppföljningssystem kan vara ett sätt. Majlis Nilsson berättar om Luleå kommun, som jobbar med att få in romsk inkludering i kommunens måldokument i systemet Stratsys, för att sedan kunna följa upp dem.

När det gäller brobyggarna är det viktigt att kommunernas arbete inte stannar vid att anställa fler brobyggare, anser följeforskarna.

De tycker Helsingborg är ett bra exempel på hur brobyggarna arbetar både strategiskt och operativt inom till exempel skolan. Utan detta stöd hade arbetet inte varit lika framgångsrikt, menar de.

Seminariet avslutas med en workshop kring goda exempel och hur goda metoder och arbetssätt kan spridas till andra kommuner.

Läs hela rapporten från följeforskarna:  Delrapport foljeforskning 2014

Text och foto:
Nina Gregoriusson

  • Nadia

    Jättebra text Nina…som vanligt!
    Jag hoppas att ännu fler romer tar del av vårt arbete, för att öka den romska delaktigheten och inflytandet 🙂

    • nigr

      Tack, Nadia. Det hoppas jag också.

  • Daniel

    Klart att vi ska få beröm när vi gör ett så gott arbete 🙂

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *