Rapport från vitboksseminariet i Helsingborg

Fredagen den 11 april besökte tjänstemän  från Arbetsmarknadsdepartementet Helsingborg. De var här för att presentera vitboken om övergreppen och kränkningar mot romer och resande. Seminariet för allmänheten framåt kvällen lockade ingen stor publik, men ett tjugotal intresserade personer kom, lyssnade och ställde frågor.

Gunno Gunnmo, Heidi Pikkarainen och Andrèz Zanzi från Arbetsmarknadsdepartementet.

Gunno Gunnmo, Heidi Pikkarainen och Andrèz Zanzi från Arbetsmarknadsdepartementet.

Från Arbetsmarknadsdepartementet kom Andrès Zanzi, kansliråd vid enheten för  diskrimineringsfrågor, abetsmarknadsdepartementet tillsammans med Gunno
Gunnmo och Heidi Pikkarainen.

Deras turné till pilotkommunerna startade i Malmö den 10 april där integrationsminister Erik Ullenhag var med.

I Helsingborg höll de också ett seminarium för ledande tjänstemän och politiker i Helsingborgs stad.

Ett erkännande
– Det som väglett oss i arbetet med vitboken är att den ska kunna använda som ett erkännande till romerna om de kränkningar och offörrätter som de varit utsatta för, inleder Gunno Gunnmo vid kvällens seminarium.

– En mycket viktig utgångspunkt när diskussionerna började för två år sedan var att den här boken måste accepteras av romer och resande. Vi har därför hela tiden haft täta kontakter med romer och resande med fullständig öppenhet och insyn för alla.

Delaktighet
Stefano Kuzhicov, processledare för romsk inkludering som ingått i referensgruppen för vitboken, intygar att öppenheten och inflytandet ”varit på riktigt”.

– Vi har känt oss mycket delaktiga och har öppet kunna säga vad vi tycker och komma med kritik. Jag har suttit i många grupper och konstellationer tidigare men då har vi mest varit med som ett alibi. Hela det här upplägget har varit annorlunda. Departementets och Erik Ullenhags vilja har smittat av sig, framhåller han.

Vitboken bygger på genomgång av arkivmaterial och register hos offentliga myndigheter samt tolv forskarrapporter och 27 intervjuer.

– Omslaget till vitboken (som visar utdrag ur register med bokstaven Z framför namnen) ger en bra bild av vad vi hittat i arkiven, berättar Heidi Pikkarainen, redaktör för vitboken.

Romsk_vitbok_500x225Hon redogör för den politik som förts gentemot romerna i Sverige under 1900-talet.

1900-1950 fördes en repressiv (förtryckande) politik, allt väl dokumenterat med beslut i regering och riksdag.

–  Det anmärkningsvärda är att allt gjordes med det uttalade syftet att försvåra romsk närvaro i Sverige!

Omfattande undersökningar och kartläggningar
1950-1999 fortsatte det med en reformpolitik med fostrande drag. AMS finansierar i början av 1960-talert omfattande zigenarundersökningar, kartläggningar och antropologiska undersökningar

– Det handlade om ”rehabilitering, inpassning och anpassning”. Romerna skulle räddas från sitt ursprung och sin egen kultur.

Inte förrän 1997 lägger till exempel Stockholms stad ner sin zigenarsektion och lämnar efter sig hyllmeter av akter i arkivet.

–   Vi kan konstatera att samma frågor som var aktuella på 1920-talet förekommer även i nutid. Undersökningarna finansierades av riksdagen och myndigheterna noterar ofta ovidkommande saker. Det har handlat om att hålla kvar gruppen i en marginaliserad situation, säger Heidi Pikkarainen.

Även Stefano Kuzhicov blev under arbetet med vitboken chockad över allt som kom fram i ljuset.

–  Den systematiska, strukturella och institutionella diskrimineringen har dessutom skett med regeringens, myndigheters och politikers acceptans och tystnad. Det är mycket skrämmande. Omfattningen av detta överraskade även mig, kommenterar han.

Frågestund
Ska arkiven som vitboken berättar om förstöras nu? Hur vet jag att uppgifterna inte finns kvar och kan användas emot oss igen? Ska detta betraktas som ett brott och ska Sverige formellt be om ursäkt? Kan man ställa dem som gjorde detta till svars?

Det är exempel på frågor som kommer upp från publiken under kvällens frågestund. Någon föreslår också  att vitboken ska användas i skolorna.

Tjänstemännen från Arbetsmarknadsdepartementet berättar att en populärversion av vitboken är på gång, just för att kunna sprida dess innehåll i en mer lättillgänglig form till skolor, arbetsplatser och myndigheter.

Gunna Gunnmo konstaterar att de brott som har begåtts mot romerna är preskriberade men att boken i sig är en ursäkt och ett erkännande.

Det här hände, så här har man behandlat romer och resande.

Läs mer om vitboken på regeringens webbplats

Text och foto: Nina Gregoriusson

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *