Så firades romernas nationaldag

Kommunalrådet och sångpedagogen Annika Román sjunger romernas nationalsång med stark inlevelse.

Kommunalrådet och sångpedagogen Annika Román sjunger romernas nationalsång med stark inlevelse.

Gelem, Gelem… Kommunalrådet Annika Románs starka stämma fyller konsertsalen på Dunkers kulturhus. Hennes egen tolkning av romernas nationalsång inleder det högtidliga nationaldagsfirandet på internationella Romadagen den 8 april.

Annika Roman (MP) är kommunalråd i den blågröna majoriteten i Helsingborg. Men att hon också är sångpedagog råder det inget tvivel om när hon sjunger nationalsången med mycket känsla och uttryck i rösten.

– Jag gjorde sången till min, säger hon när hon  lite senare talar om hur kulturen kan vara ett redskap mot rasism och för livskvalitet.

Viktigast utrota antiziganism
Annika Román tycker det är viktigt att fira dagen av många skäl.

– Det viktigaste är att utrota antiziganismen. Jag är stolt över att detta nämndes i regeringsförklaringen och jag är också stolt över vårpropositionen där pengar kommer att satsas på fortsatt arbete med romsk inkludering så att arbetet med brobyggare kan fortsätta.

I Helsingborg har kulturförvaltningen ansvaret för de nationella minoriteterna.

Det anknyter kulturdirektör Bibi Hidén till i sitt inledningstal. Hon berättar lite om romsk historia och om hur romernas nationaldag firas till minne av den första romska kongressen som ägde rum i London 1971. Det var då FN erkände romerna som ett världsfolk.

Förberedelser för att hissa den romska flaggan utanför Dunkers kulturhus.

Förberedelser för att hissa den romska flaggan utanför Dunkers kulturhus.

– Romernas nationaldag är en speciellt viktig dag ur ett helsingborgsperspektiv. Det finns mycket mer att göra. Men det är också viktigt att lyfta fram glädjen, utan att för den sakens skull glömma det hårda liv romerna haft och den diskriminering de utsätts för. Jag vill också gärna lyfta fram unga romers situation, säger Bibi Hidén.

I Helsingborg ska nationella minoriteter synas och höras i frågor som rör dem. Romerna ska vara delaktiga i beslut och få modersmålsundervisning, betonar hon.

Mänskliga rättigheter
Stefano Kuzhicov, processledare för romsk inkludering, fortsätter med att tala mer om bakgrunden till nationaldagsfirandet. Han berättar att det finns 12-15 miljoner romer i Europa och cirka 50.000-60.000 romer i Sverige. Och att arbetet med inkluderingen handlar om att romerna ska få del av de mänskliga rättigheterna.

– Ordet rom betyder människa. Men det tog tjugo år att byta ut ordet zigenare mot rom, säger Stefano Kuzhicov.

Han välkomnar beskedet om att regeringen vill fortsätta satsa på romsk inkludering.

– Regeringens strategi för romsk inkludering handlar om tjugo år. Vi behöver de åren, förmodligen tar det ännu längre tid.

Som liten ville Sunita Memetovic bli skådespelare eller advokat. Det blev juridikstudier, men skådespelartalanger saknas inte.

Som liten ville Sunita Memetovic bli skådespelare eller advokat. Det blev juridikstudier i Uppsala och anställning på advokatbyrå, men skådespelartalanger saknas inte.

Sunitas resa mot juridikstudier
Dagens huvudtalare, 24-åriga Sunita Memetovic, intar sedan scenen. Öppet och med både humor och allvar  berättar hon om sin uppväxt som ung romsk kvinna och resan mot juridikstudier i Uppsala.

När hon var liten ville hon bli skådespelare eller advokat.  Hon blev ”den första romska tjejen som pluggar juridik” – det ska inte vara så 2015, säger Sunita, som får spontana applåder när hon berättar att hon fått fast anställning på advokatbyrå.

Hon är också mycket engagerad i frågor som rör romers rättigheter, har varit med i projektet Anti-Z och deltar ofta i konferenser och debatter kring romsk inkludering.

Sunita Memetovic föddes i Serbien och båda föräldrarna är romer. Familjen flydde till Sverige från kriget i dåvarande Jugoslavien och Sunita växte upp i Säffle.

Hennes uppväxt lärde henne att romer står utanför både invandrarsamhället och majoritetssamhället, men hennes föräldrar har alltid talat öppet om att de är romer.

Karatemästare och fighter
Hon betecknar sig själv som ”en fighter”, har tränat och tävlat i karate och blivit dubbel världsmästare.

– Min pappa är analfabet och ingen hemma kunde hjälpa mig med läxorna. Jag fick ta hjälp av mitt sociala nätverk och föreningslivet, berättar Sunita.

Som tioåring blev hon känd efter att ha varit med i TV-serien ”Första zigenaren i rymden” av Agneta Fagerström Olsson och Peter Birro.

Under ett år reste Sunita runt med filmteamet i bland annat Polen och Rumänien. Hon träffade romska gatubarn och fick se den misär som romerna levde i samt fick veta att över en halv miljon romer mördades under förintelsen.

Sedan dess är Sunita Memetovic engagerad i romernas sak.

Som liten ville Sunita Memetovic bli skådespelare eller advokat. Det blev juridikstudier i Uppsala.

Som liten ville Sunita Memetovic bli skådespelare eller advokat. Det blev juridikstudier i Uppsala.

Ungdomar, skolan och diskriminering
Elvis Stan, dagens moderator och ordförande i Romarådet, kallar upp ungdomarna i Romarådets nybildade sektion för unga romska tjejer och killar på scenen som presenterar sig.

Vi får se filmen om brobyggarnas arbete på skol- och fritidsförvaltningen. Viveka Sajin, brobyggare på skol- och fritidsförvaltningen konstaterar att den svenska skolan blev obligatorisk 1842 men att den först hundra år senare får romer tillgång till den.

Susanne Axelsson, jurist på Antidiskrimineringsbyrån i Helsinborg, berättar att byrån får in ett femtiotal ärenden om året och att många av dessa handlar om diskriminering mot romer.

– Vi ser att romer är bland de mest utstötta, säger Susanne Axelsson.

Bättre hälsa
Ivan Kuzhicov, ordförande i föreningen Vorta Drom berättar om Bättre hälsa för unga romer, föreningens projekt för att hjälpa unga romer med övervikt till en hälsosam livsstil genom träning och bra kost. I projektet samarbetar föreningen med bland annat socialförvaltningen, elevhälsan, Helsingborgs lasarett med flera.

Det officiella firandet avslutas med att den romska flaggan hissas utanför Dunkers. Sedan fortsätter firandet på ABF-huset med mat, musik och sång.

Text och foto: Nina Gregoriusson

Den romska flaggan och nationalsången förenar romer över hela världen. Den 8 april hissas den utanför Dunkers kulturhus.

Den romska flaggan och nationalsången förenar romer över hela världen. Den 8 april hissas den utanför Dunkers kulturhus.

  • Daniel Alilovic

    Det var ett mycket fint firande! Tack till alla som medverkade på denna viktiga dagen!

    Mvh Daniel Alilovic

  • nigr

    Ja, det var ett mycket fint program. Tack för din kommentar!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *